Väder & Vind

Så har man då äntligen kommit iväg & hem igen! Så skönt att ännu en gång få njuta av vidderna, lugnet och allt det där andra som gör att man återvänder år efter år till de höga Nordiska platåerna. Maken till ställen man har hittat under resorna upp i Sverige måste vara sällsynta att träffa på. Jag tänker på Kebnekaises topp en solig dag strax efter midsommar, Kärkevagges mycket egendomliga landskap med alla dess klippformationer och det branta stupet vid Skierfe med dess fantastiska utsikt över Rapaselet. Tillfällen som dessa kommer att sitta kvar i all evighet - fastetsade på hjärnan.

Samma kan sägas om vädret jag & L hade detta året i Jämtland! Att resten av Sverige hade fått sig en släng av moder naturs värre humör detta året måtte väl INGEN ha missat. Översvämningar, stormar & annat elände mest hela tiden. Att kalla den säsongen som passerade de senaste månaderna för sommar hade nog varit att ta i?

Väl uppe i Enafors & av tåget tog det endast ett par timmar av mycket ostadigt och blåsigt uppehållsväder så kom regnet. Detta, för ett par tältare mycket otilltalande väder, höll i sig i mer än tolv dagar med endast ett par sporadiska tillfällen av lite sol & värme. Vad säger man? Det var bara att inse: Ibland har man en himla tur med vädret! Ibland inte...

Kanske hade det att göra med att vi åkte upp i fel period på året? Vi har tidigare år varit i Jämtlandstriangeln och då har vädret varit underbart med sol & varmt, endast ett enstaka tillfälle med regn & rusk. Det blir nog att rekommendera de som ämnar ta sig till Jämtland / Härjedalen att boka resan lite senare på året i Augusti / September då jag hoppas att vädret hunnit stabilisera sig en aning.

Detta årets absoluta höjdpunkt var annars bestigningen av Stora Härjångsstöten som skedde med utgångspunkt från STF Gåsen. Trevlig men svettbrytande tur upp till vad som jag bedömer vara en av de finaste utsiktspunkterna i Jämtlandsområdet. Tid för äventyret: 3,5 timmar upp & ner - REKOMMEDERAS!